Att sluta med antidepressiva: så trappas det ned
Nedtrappning av antidepressiva sker stegvis, under veckor eller månader beroende på preparat och hur länge du har behandlats, och den planeras alltid tillsammans med läkare. Ett abrupt avslut ger ofta yrsel, irritabilitet och sömnstörningar, vilket är utsättningssymtom och inte tecken på beroende. Här går vi igenom varför nedtrappningen ser ut som den gör, hur du skiljer utsättning från återfall och vad läkaren behöver veta.
Varför nedtrappningen sker stegvis
Kroppen har anpassat sig till läkemedlet under behandlingstiden, och en gradvis sänkning ger den tid att ställa om, vilket är hela poängen med att trappa ned i stället för att sluta tvärt. Ju snabbare koncentrationen faller, desto mer märks omställningen. Det är också därför preparat med kort halveringstid oftare ger tydliga besvär vid avslut än preparat som lämnar kroppen långsamt: sänkningen blir brantare av sig själv. Nedtrappning är individuell och styrs av vilket preparat det gäller, vilken dos du står på, hur länge behandlingen har pågått och hur du mår när dosen sänks. Därför finns inget schema som passar alla, och därför ska planen läggas av den läkare som känner din behandling. Det som är gemensamt är principen: sänk ett steg, avvakta, utvärdera, sänk nästa steg. Går det trögt är rätt åtgärd att sakta ned takten, inte att pressa igenom.
Utsättningssymtom och hur de känns
Vanliga utsättningssymtom är yrsel, illamående, huvudvärk, irritabilitet, sömnstörningar, oro, känsloutbrott och obehagliga sensationer som beskrivs som stötar eller ilningar. De kommer typiskt kort efter en dossänkning, tenderar att vara mest uttalade i början och avtar sedan. Symtomen kan vara påfrestande utan att vara farliga, men de är ett skäl att kontakta den läkare som ansvarar för behandlingen, eftersom takten oftast går att justera. Beskriv gärna symtomen i förhållande till tidpunkten för sänkningen: vad, hur länge, hur mycket det påverkar din vardag. Notera också om du har hoppat över doser, eftersom oregelbundet intag ger samma bild som en för snabb nedtrappning. Vad som kan förväntas vid utsättning för ett enskilt preparat står i produktinformationen, som finns i FASS.
Utsättning eller återfall: hur du skiljer dem åt
Tidsförloppet är den bästa ledtråden: utsättningssymtom kommer nära i tid efter en dossänkning och klingar av inom en relativt kort period, medan ett återfall byggs upp långsammare och liknar hur din ursprungliga sjukdomsbild kändes. Utsättning domineras ofta av kroppsliga symtom som yrsel och illamående, vilket sällan är det som präglar ett återfall. En annan ledtråd är riktningen: går besvären tillbaka när dosen tillfälligt återställs talar det för utsättning. Skillnaden är inte akademisk, eftersom åtgärden skiljer sig helt: utsättning hanteras med långsammare takt, medan ett återfall kan behöva att behandlingen fortsätter eller ändras. Gör inte den bedömningen ensam. Skriv ned förloppet och ta det med till läkaren, för en enkel dagbok med datum, dos och symtom gör bedömningen betydligt säkrare än ett minne i efterhand.
Hur lång tid det brukar ta
Tidsåtgången varierar från några veckor till flera månader, och den styrs av preparat, dos och behandlingstid snarare än av ett kalenderschema. Kort behandling på låg dos går ofta snabbare än flera års behandling på högre dos. Den som har haft besvär vid tidigare försök behöver oftast längre tid och mindre steg. Det finns ingen poäng i att jämföra sig med någon annan, eftersom förutsättningarna sällan är desamma. Planera i stället efter livssituation: en nedtrappning som inleds mitt i en period av hög belastning har sämre förutsättningar än en som inleds när tillvaron är någorlunda stabil. Räkna med att planen kan behöva ändras under resans gång, och se det som normalt. Målet är ett avslut som håller, inte ett avslut som går fort.
När man inte ska sluta
Sluta inte på egen hand mitt i en försämring, kort efter att behandlingen satts in eller under en period med hög belastning, och sluta aldrig tvärt. Det finns dessutom situationer där frågan bör skjutas upp: pågående kris, sömnbrist över tid, ny sjukdom, graviditet eller amning där för- och nackdelar måste vägas särskilt, och parallell behandling med andra läkemedel som påverkar samma system. Söker du vård akut för något annat, berätta alltid om din pågående behandling, eftersom flera läkemedel interagerar med antidepressiva. Vid tankar på att skada dig själv ska du söka vård direkt, och vid livshotande läge ringa 112. Det är också viktigt att säga det uppenbara: en behandling som fungerar är inte något du måste avsluta enligt något schema. Frågan om när det är dags ställs bäst tillsammans med den läkare som följer dig.
Vad läkaren behöver veta
Läkaren behöver preparatets substansnamn, styrka, aktuell dos, hur länge du har behandlats och vem som satte in behandlingen. Lika viktigt är sådant som sällan nämns spontant: övriga läkemedel inklusive receptfria och växtbaserade produkter, tidigare försök att trappa ned och hur de gick, kroniska sjukdomar, alkohol- och nikotinvanor, samt om du är gravid eller ammar. Beskriv aktuella symtom konkret och i tid: vad som händer, när det började och hur det påverkar sömn, arbete och relationer. Har du en dagbok med dos och symtom, bifoga den. Ju mer exakt underlaget är, desto färre följdfrågor och desto säkrare blir bedömningen. Ofullständiga eller motstridiga uppgifter leder i vår modell till att läkaren begär komplettering, och uteblir svaret avslutas ärendet utan att någon handling utfärdas.
Vad vi kan och inte kan hjälpa med
Vi kan göra en medicinsk bedömning av en pågående behandling och, om bedömningen tillåter det, förnya ett recept så att du inte blir stående utan läkemedel. Vi kan däremot inte ersätta den behandlande läkarens plan för nedtrappning, inte starta en ny behandling mot depression eller ångest och inte erbjuda psykologisk behandling. Antidepressiva av typen SSRI och SNRI samt mirtazapin är receptbelagda men inte narkotikaklassade i Sverige, vilket gör att de i sig inte tillhör de grupper som är uteslutna från ömsesidigt erkännande enligt artikel 11.6 i direktiv 2011/24/EU. Bedömningen sker skriftligt, utan videosamtal, telefonrådgivning eller chatt i realtid. Förnyelse kostar 249,00 kr och avgiften avser den medicinska bedömningen. Avslag av medicinska skäl innebär återbetalning; uteblivet underlag innebär att ingen återbetalning sker.
Om det blir för jobbigt under nedtrappningen
Kontakta den läkare som ansvarar för nedtrappningen och beskriv vad som händer i förhållande till senaste dossänkningen; den vanligaste åtgärden är att gå tillbaka ett steg och sedan sänka långsammare. Höj inte dosen på egen hand utöver den nivå du hade, och lägg inte till andra läkemedel eller kosttillskott utan att fråga, eftersom interaktioner kan förvärra bilden. Prioritera sömn och regelbundna vanor under perioden, och undvik att inleda större förändringar samtidigt. Berätta för någon i din närhet vad du gör, så att du inte är ensam om att bedöma om läget förändras. Vid tankar på att skada dig själv ska du söka vård direkt, och vid livshotande läge ringa 112. Att pausa en nedtrappning är inget misslyckande; det är ofta exakt det som gör att den till slut lyckas.
Är antidepressiva beroendeframkallande?
Utsättningssymtom vid avslut är inte samma sak som beroende. Beroende beskrivs av bland annat sug, toleransutveckling och att man använder mer än avsett, vilket inte kännetecknar behandling med SSRI, SNRI eller mirtazapin. Utsättningssymtom beror på att kroppen har anpassat sig till läkemedlet och att omställningen tar tid när dosen sänks. Det är också därför nedtrappning sker stegvis. Vad som kan förväntas för ett enskilt preparat står i produktinformationen.
Kan jag trappa ned själv om jag gör det långsamt?
Planen ska läggas tillsammans med den läkare som känner din behandling, eftersom takten beror på preparat, dos, behandlingstid och hur du mår under vägen. Att sänka i egen takt gör det dessutom svårt att skilja utsättningssymtom från återfall, och de två kräver motsatta åtgärder. Behöver du bara förnya ett pågående recept för att inte bli utan läkemedel är det en annan fråga, som går att bedöma skriftligt.
Hur vet jag om det är återfall?
Titta på tidsförloppet och på karaktären. Utsättningssymtom kommer nära i tid efter en dossänkning, domineras ofta av kroppsliga besvär som yrsel och illamående och klingar av. Ett återfall byggs upp långsammare och liknar hur din ursprungliga sjukdomsbild kändes. Går besvären tillbaka när dosen tillfälligt återställs talar det för utsättning. Skriv dagbok med datum, dos och symtom; det gör bedömningen hos läkaren betydligt säkrare.
Kan ni förnya mitt recept på antidepressiva?
Det kan vara aktuellt när behandlingen är pågående, utprovad och tolererad, och när uppgifterna räcker för en säker bedömning. En läkare läser ditt ifyllda formulär och tar ställning skriftligt. Förnyelse kostar 249,00 kr, och avgiften avser den medicinska bedömningen. Vid avslag av medicinska skäl återbetalas avgiften; lämnar du inte in begärt underlag sker ingen återbetalning. Vi startar däremot inte ny behandling och ersätter inte den behandlande läkarens nedtrappningsplan.
Vad gör jag om jag har glömt flera doser?
Ta inte igen missade doser genom att dubblera, utan följ den instruktion som står i bipacksedeln för ditt preparat och kontakta läkare om du har missat mer än enstaka doser. Oregelbundet intag ger ofta samma symtombild som en för snabb nedtrappning, vilket lätt tolkas som att läkemedlet inte fungerar. Berätta om avbrottet vid nästa kontakt, eftersom det påverkar hur symtomen ska tolkas och vad som är rätt åtgärd.