Svamp i underlivet: symtom och behandling
Klåda, sveda och en vit, grynig flytning är den klassiska bilden av svamp i underlivet. Här läser du hur besvären skiljer sig från bakteriell vaginos och från könssjukdomar, vad som går att behandla med receptfria medel från apotek, varför besvären återkommer hos en del och när klåda i underlivet i stället är ett tecken på något som ska undersökas.
Hur känns svamp i underlivet igen?
Den typiska bilden är klåda och sveda i slidöppningen och på blygdläpparna, tillsammans med en vit flytning som ofta beskrivs som grynig eller som liknar keso. Flytningen luktar i regel inte. Huden kan bli röd, svullen och lättirriterad, och det svider när du kissar eftersom urinen rinner över irriterad hud, inte för att blåsan är infekterad.
Samlag kan göra ont, och besvären förvärras ofta dagarna före mens. Många beskriver att det klår mest på kvällen och i värmen.
Det som förväxlas med svamp är bakteriell vaginos, som ger en tunn, gråaktig flytning med tydlig lukt och sällan klåda, samt torra slemhinnor efter klimakteriet, kontaktreaktion mot tvål, intimprodukter eller trosskydd, och underlivseksem. Könssjukdomar ger ibland liknande besvär men behandlas helt annorlunda. Rätt bild spelar roll, eftersom ett svampmedel inte hjälper mot något av det andra.
Varför uppstår svampinfektion i underlivet?
Jästsvampen Candida finns normalt i slidan hos många utan att ge några besvär. Infektion uppstår när balansen rubbas och svampen får växa till. Det är alltså inte en fråga om smuts, och det är inte i första hand en könssjukdom.
Det som rubbar balansen är oftast en antibiotikakur, som slår ut de mjölksyrabakterier som håller floran i schack. Andra faktorer är graviditet, hormonella förändringar, diabetes som inte är välreglerad, nedsatt immunförsvar och behandling med kortison. Täta byxor, fuktiga träningskläder och långvarigt sittande i baddräkt håller området varmt och fuktigt.
Överdriven tvättning gör saken sämre, inte bättre. Tvål, intimtvål och spolning inuti slidan skadar den skyddande floran och torkar ut slemhinnan. Skölj utvändigt med ljummet vatten, använd oparfymerade produkter, byt ur våta kläder och undvik trosskydd dagligen. Partnern behöver som regel inte behandlas, om han eller hon inte själv har besvär.
Vad kan behandlas utan recept?
Vid en okomplicerad episod hos en kvinna som känner igen besvären från tidigare finns receptfria svampmedel på apotek, framför allt lokalbehandling som vagitorier, vaginalkräm eller kräm att smörja utvärtes. De verkar lokalt och används i några dagar enligt bipacksedeln.
Mjukgörande och barriärkrämer kan lindra sprickor och irritation i huden medan behandlingen verkar. Undvik under tiden tvål, parfymerade produkter och tighta byxor. Egenvårdsprodukter med mjölksyrabakterier används av en del, men de behandlar inte en pågående infektion.
Egenbehandling förutsätter att bilden är typisk och känd sedan tidigare. Låt bli att provbehandla vid en första episod, vid graviditet, hos flickor före puberteten, vid feber eller buksmärta, vid illaluktande flytning, vid sår eller blåsor i underlivet och vid nytillkomna blödningar mellan menstruationerna. Där behövs en undersökning, eftersom flera helt olika tillstånd ger snarlik klåda.
När behövs recept, och vad kan läkaren göra?
Recept blir aktuellt när lokalbehandling inte har hjälpt, när besvären återkommer ofta eller när infektionen är utbredd. Då kan behandling i tablettform bli aktuell, och den är receptbelagd och skrivs ut efter en medicinsk bedömning. Vid graviditet gäller särskilda hänsyn och tablettbehandling används inte hur som helst.
Vid täta återfall är själva poängen att diagnosen bekräftas i stället för att upprepas. Prov från slidan skiljer svamp från bakteriell vaginos och från könssjukdomar, och en del återfall visar sig vara en annan jästsvampart som svarar sämre på standardbehandling.
Samtidigt letar man efter det som underhåller besvären: diabetes som inte är välreglerad, upprepade antibiotikakurer, kortisonbehandling, östrogenbrist i slemhinnan efter klimakteriet eller ett underlivseksem som klias upp gång på gång. Vid klimakteriebesvär kan lokal östrogenbehandling göra mer nytta än ännu ett svampmedel. Har läkaren redan lagt upp en längre behandlingsplan är det den planen som följs, inte ett nytt medel varje gång det kliar.
När ska du söka vård omedelbart?
Sök vård samma dag om du får feber tillsammans med smärta i nedre delen av magen, om flytningen blir illaluktande eller varig, eller om du är gravid och får underlivsbesvär. Feber och buksmärta hör inte till bilden av en svampinfektion och kan tala för en infektion högre upp i underlivet.
Sök vård samma dag också vid sår, blåsor eller sprickor som blöder, vid kraftig svullnad, vid nytillkommen blödning mellan menstruationerna, efter samlag eller efter klimakteriet, och om du har nedsatt immunförsvar. Hos flickor före puberteten ska underlivsbesvär alltid bedömas av vård.
Ring 112 vid kraftig buksmärta med feber och frossa och samtidigt påverkat allmäntillstånd, vid mycket lågt blodtryck med yrsel och kallsvett, eller vid en snabbt växande, kraftigt smärtande rodnad och svullnad i underlivet med feber. Kraftig smärta som inte står i proportion till hur huden ser ut ska bedömas akut.
Återkommande besvär: vad hjälper på sikt?
Med återkommande svamp i underlivet menas flera bekräftade episoder under ett år. Då byter man strategi: i stället för att behandla varje episod isolerat bekräftas diagnosen med prov och orsaken kartläggs, eftersom en betydande del av alla självdiagnostiserade svampinfektioner visar sig vara något annat.
De vanligaste underhållande faktorerna är diabetes som inte är välreglerad, upprepade antibiotikakurer, kortison, nedsatt immunförsvar, östrogenbrist efter klimakteriet och kroniskt underlivseksem. Vid täta återfall kan läkare lägga upp en längre behandling över veckor eller månader, men den beslutas efter utredning och ska följas upp.
Det du själv kan göra är begränsat men inte betydelselöst: låt bli tvål och parfymerade produkter i underlivet, skölj bara utvändigt, spola aldrig inuti slidan, byt ur fuktiga träningskläder direkt, välj luftiga underkläder och tvätta dem varmt. Ihållande klåda som inte svarar på behandling ska undersökas, eftersom hudsjukdomar i underlivet både kan diagnostiseras och behandlas när de väl identifieras.
Är svamp i underlivet en könssjukdom?
Nej. Candida finns normalt i slidan hos många och ger besvär först när balansen rubbas, till exempel av en antibiotikakur. Partnern behöver som regel inte behandlas, om han eller hon inte själv har besvär. Vid sår, blåsor eller illaluktande flytning bör dock andra orsaker uteslutas med prov.
Kan jag behandla mig själv med receptfria medel?
Ja, vid en okomplicerad episod med typiska besvär som du känner igen sedan tidigare. Avstå vid en första episod, vid graviditet, vid feber eller buksmärta, vid illaluktande flytning och vid sår i underlivet. Då behövs en undersökning, eftersom flera olika tillstånd ger snarlik klåda.
Varför får jag svamp efter en antibiotikakur?
Antibiotika slår även mot de mjölksyrabakterier som normalt håller jästsvampen i schack. När de minskar får svampen växa till. Det är en av de vanligaste utlösande faktorerna och ett av skälen att antibiotika bara används när de verkligen behövs.
Hjälper intimtvål mot klåda?
Nej, oftast tvärtom. Tvål och parfymerade produkter torkar ut slemhinnan och skadar den skyddande floran, och spolning inuti slidan förvärrar besvären. Skölj utvändigt med ljummet vatten och använd oparfymerade produkter.
Vad gäller under graviditet?
Underlivsbesvär under graviditet ska bedömas av vård i stället för att egenbehandlas. Både valet av medel och behandlingsformen skiljer sig, och tablettbehandling används inte hur som helst under graviditet.
Varför kommer besvären tillbaka gång på gång?
Vid täta återfall bör diagnosen bekräftas med prov, eftersom en betydande del visar sig vara bakteriell vaginos, eksem eller torra slemhinnor. Ligger diagnosen fast letar man efter underhållande faktorer som diabetes, upprepade antibiotikakurer, kortison eller östrogenbrist efter klimakteriet.